Vad är psykoterapi

Psykoterapi är nog den psykologiska behandling som de flesta känner till, åtminstone till namnet. Ibland används begreppen psykoterapi och psykologisk behandling synonymt.

Generellt kan man säga att psykoterapi är en behandlingsform för psykisk ohälsa eller upplevda svårigheter som har med känslor, tankar eller beteenden att göra. Psykoterapi som behandling bygger på en samarbetsrelation mellan behandlaren och den som behandlas. Utifrån en noggrann bedömning kommer man överens om mål och fokus för behandlingen, liksom om ramar som till exempel hur ofta och hur länge man ska träffas.

Det finns många olika inriktningar och metoder inom psykoterapin. Variationerna beror bland annat på att de utgår från olika grundmodeller och antaganden om människans normala utveckling och om hur störningar och avvikelser uppkommer, hålls vid liv och behandlas.

Vilka skillnader finns

Ett exempel på skillnader är synen på symtomens betydelse och synen på vilken förändring som behandlingen ska leda till.

Kognitiv behandling syftar till förändring av de tankar och föreställningar som påverkar hur ungdomen uppfattar sig själv och sin omgivning.

Beteendeinriktade behandlingar är inriktade på att förändra beteenden som inte är ändamålsenliga.

Psykodynamiskt inriktade behandlingar ser ofta symtom som ett symboliskt uttryck för en inre konflikt som behöver bearbetas och finna sin lösning.

Det finns inga vattentäta skott emellan de olika synsätten utan det handlar ofta om var man lägger tonvikten i förståelsen av ungdomens problem. Behandlingens fokus varierar alltså mellan olika terapiformer och kan handla om:
Beteendeförändringar
Känslouttryck och inre processer
Tankar och föreställningar (kognitioner)

Terapeutiskt fönster

Det handlar också om att se till det terapeutiska fönster som finns när ungdomen kommer till oss för vård och behandling. Hur mottaglig är ungdomen för våra ansatser och terapeutiska förhållningssätt? Hur skall vi nå våra mål enligt behandlingsplan och målsättningar? I vilket mentalt tillstånd befinner hon eller han sig i? Det finns ofta trauman tidigare i livet som ungdomen handskas med undermedvetet eller medvetet! Här kan vi utgå från en modell som i dag har väldigt mycket Evidens bakom sig men som ännu inte riktigt har blivit känd och etablerad. Den utgår från människan som en evolutionär varelse som under uppväxten har upplevelser med sig som formar mycket av hur man mår men inte bara detta utan hur det utvecklar sig i ett väldigt brett perspektiv framåt i tiden. Olika trauma och händelser som objektivt kan mätas har visat sig ha en oerhörd betydelse för psykisk hälsa, sjukdom, fysisk hälsa och för tidig död. Och det här handlar om vårt stresshormonsystem och hur detta inte riktigt är anpassat till dagens omständigheter. De flesta av våra ungdomar befinner sig i en zon där den röda har övertaget och ibland den blå zonen och hur hanteras detta i den terapeutiska situationen? Men det är kanske bara i den gröna zonen som vårt terapeutiska anslag fungerar. Se en stark referens från forskningen och vetenskapen som du måste titta på för att kanske riktigt förstå vad det här handlar om:

En längre och vetenskapligt djupare version med samma tema finns på You Tube: https://youtu.be/OMbYUfiUsco

Modellen för röd, blå och grön. Detta är tre grundförutsättningar att handskas med när vi möter våra ungdomar. Många av ungdomarna är sannolikt i den röda zonen när dom kommer till oss.

Läs mera nedan om teorin om hur vi skall kunna handskas med tidigare trauman hos ungdomarna

Sinnesstämning som uttryck för olösta traumatiska händelser

Vi har inte valt att placera in våra terapeutiska ansatser i någon bestämd filosofi eller dogm utan försöker finna det goda för ungdomarnas bästa i vardagsarbetet. Det som har framkommit inom forskningen på senare år är dock att vi mer och mer behöver ta hänsyn till att vi som människor är formade och styrda av vissa genetiska och hormonella faktorer som utvecklats under tusentals år. Livbetingelser är inte de samma idag som då.  Människan som biologisk varelse har inte utvecklats nämnvärt under den långa tiden utan är fortfarande beroende av bl a  stresshormoner vars effekter tidigare var adekvata för överlevnad men som i dag mera ger upphov till svårigheter med rädsla, stress, utbrändhet, sjukdom och död. Forskningen kring hur hjärnan fungerar har tagit steg framåt med resultat av att vi fått mera kunskap om vad som styr vårt mentala tillstånd. Ett holistiskt förhållningssätt som kan användas av oss för ökad förståelse är CFT som vi nedan tittar lite närmare på.

Compassionfokuserad terapi (CFT) tar fasta på störningar och trauman tidigare i livet. Det är en gren av psykologin som kan sammanfattas som en integrerad och multimodal strategi som utgår från evolutionär, social, utvecklings- och buddhistisk psykologi och neurovetenskap. En av dess viktigaste frågor är att använda medkännande sinnesträning för att hjälpa människor att utveckla och arbeta med upplevelser av inre värme, trygghet och lugn, via medkänsla mot andra och sig själv. ” Biologisk evolution utgör ryggraden i CFT genom att ta in beaktande hur hjärnan fungerar med tillämpning av tre sammanlänkade system. Dessa är trygghetssystemet som aktiverar tillfredsställelse, utforskandesystemet som aktiverar bland annat hunger och könsdrift samt hotsystemet som aktiverar flykt och kamp.

Compassion står här för medkännande i en speciell betydelse, nämligen inlevelse, empati och sympati, oavsett om det är andra eller en själv som medkänslan gäller. Det kräver känslighet för egna och andras behov och känsloreaktioner, äkta sympati och engagemang i eget och andras sätt att vara, förmåga att acceptera och möta starka känslor hos en själv och andra , förståelse för och inlevelse i egna och andras reaktionssätt som bygger på icke-dömande inställning och acceptans.

Vårt behov av tröst och självtröst

När en person utsätts för trakasserier eller häftig kritik från människor i omvärlden, kommer självkänslan i gungning. Men om personen har tillgång och möjlighet till det känslosystem som reagerar med känslor av självförtroende och tillförsikt återställs balansen.

Syftet med compassion-focused therapy är att hjälpa människor med dålig självkänsla och benägenhet för självanklagelser att mobilisera inre resurser för känslor av självförtroende, självrespekt och självtillit. Den brittiske psykologiprofessorn Paul Gilbert har utformat en modell för sådan psykoterapi i form av gruppterapi som han kallar compassionate mind training, ”medkänsloträning”.

Det är en typ av träning i känsloreglering . Som sådan räknas terapin av många som en form av KBT, kognitiv beteendeterapi. Men Gilbert hävdar att man inte kan föra den till en viss riktning, eftersom den är förankrad i neurovetenskaplig kunskap och i forskningen om anknytning och om människor sätt att fungera emotionellt, såväl psykiskt som nervfysiologiskt. Även buddistisk psykologi åberopas som en grund för medkänslans dubbla inriktning mot både andra och en själv. Evolutionsspsykologi kommer också in i bilden på det sättet att behovet av tröst och självtröst har en utvecklingsbiologisk grund.

Tre Motivationssystem

Vi kan utgå från de tre olika motivationssystemen som också brukar kallas ”tre känsloregleringssystem” , eftersom de styr våra känsloreaktioner:

Trygghetssystemet, som aktiverar tillfredsställelse

Utforskandesystemet, som aktiverar bland annat hunger och könsdrift

Hotsystemet, som aktiverar flykt och kamp, undergivenhet och rädsla, skräck , skam- och skuldkänslor

Självfördömande och självanklagelser är förankrade i hotsystemet, medan sund självkänsla, accepterade inställning och självrespekt är en form av self-compassion, förankrad i trygghetssystemet.

Ett biopsykosocialt system

Individen och individernas omvärld ses här som ett biopsykosocialt system. Genom terapin kan klienten använda

  •  tänkande, koncentration, uppmärksamhetsinriktning (psyket) och
  •  sin omvärld (socialt i form av kontakt med andra och relationer till andra) för att
  • få kontroll över kroppens aktiveringssystem som åstadkommer inälvsreaktioner (fysiologiskt) vid känsloupplevelser och behovstillstånd.

I compassionfokuserad terapi försöker terapeuten inledningsvis identifiera vilka försvarsstrategier som klienten tillämpar i sitt dagliga liv. Därefter kan terapeut och klient tillsammans arbeta med övning i compassion skills, de färdigheter som krävs för att man ska kunna aktivera sitt medkänsloregister (tröstfunktionen). Det är sådant som förmågan att känna värme, medkänsla, inlevelse samt att vara uppmärksam på egna och andras känslor, sätt att uppleva sin situation, att uppleva och visa medkänsla och bete sig på ett inkännande sätt.

Hästens roll

Relationen till hästen som en tredje part i detta sammanhang kommer att kunna katalysera många känslomässiga reaktioner hos våra ungdomar och även hos terapeuten med sin kompetens. Sammantaget kan det här samspelet leda till utveckling, till lösningar och förståelse  av svåra mentala  låsningar och reaktioner som framkommer efterhand i vardagen.

Nödvändigheten av att mäta och utvärdera

När ungdomarna kommer till oss försöker vi använda olika etablerade och vetenskapliga metoder för att mäta hur ungdomarna mår för att få så bra utgångspunkt som möjligt. Efterhand så följs detta upp med fler utfrågningar så att vi kan ta ställning till relevansen av våra insatser för ungdomens upplevelser som ju egentligen är det enda som gäller för att förändra något som har gått snett tidigare i livet. Ibland kommer vi att stöta på störningar hos ungdomarna som kan väcka behov av en ytterligare utredning i kontakt med  psykiatrisk och neuropsykiatrisk  kompetens. Det kan gälla t ex vid misstankar om att det finns en mera specifik diagnos att ta hänsyn till som t ex ADHD.